Skogskvinnorna är med på skogsmässan.
Välkommen att hälsa på!
Källa: Handelsbanken
Nyfiken på blandskog?
Nu finns en ny webbutbildning för dig som är intresserad av att lära dig mer om blandskog. I utbildningen får du lära dig vad blandskog innebär, vilka fördelar den har och hur du kan skapa blandskog på din fastighet. Utbildningen ges som självstudier som du kan gå när det passar dig.
Skogsstyrelsen.se – webbutbildning om blandskog
Foto: Camilla Zilo
Foto: Kenneth Johansson
Nyhetsbrev Skogsstyrelsen nr 3 2023
Snart svärmar granbarkborren
Med stigande temperaturer närmar vi oss nu årets granbarkborresvärmning. Förbered dig genom att se över var det kan finnas risk för angrepp och ta rätt på eventuella granar som blåst ner eller skadats på annat sätt under vintern. På Skogsstyrelsens webbplats kan du följa årets svärmningsövervakning för att se när risken för nya angrepp är som störst där du har din skog.
Gör dig redo för årets granbarkborresvärmning
I Mina sidor har du tillgång till riskindexkartan, som visar var olika riskfaktorer sammanfaller och indikerar var det är viktigt för dig som skogsägare att leta efter nya angrepp. Riskfaktorer för granbarkborreangrepp är bland annat stora virkesvolymer, torr mark, hyggeskanter eller tidigare angrepp.
Mina sidor – Skogsstyrelsen.se
Foto: Camilla Zilo
Har du koll på rotrötan?
Visste du att omkring 15 procent av alla svenska granar i slutavverkningsmogen ålder är angripna av rottickan och att svampen årligen orsakar ekonomiska förluster i miljardklassen. Ska du avverka skog i sommar så tänk på att du vid avverkningen kan behandla stubbarna med pergamentssvamp för att motverka spridningen av rotröta. Läs mer om rotröta och dess bekämpning i Skogsskötselserien och på Skogskunskap.
Skogsskötselsserien – skador på skog (PDF)
Foto: Camilla Zilo
Så funkar älgbetsinventeringen
Har du undrat hur det går till att bedöma vilka skador klövvilt orsakar på skog? Nu finns en film som berättar allt du behöver veta om älgbetesinventeringen (Äbin). Filmen beskriver både varför inventeringarna behöver göras och hur de genomförs rent praktiskt. Du får också möta en skogsägare som berättar varför fakta om viltskador är så viktiga för att kunna fatta rätt beslut.
Äbin och foderprognos – Skogsstyrelsen.se
Klipp från filmen om älgbetesinventeringen.
Återvät din utdikade torvmark – vi ordnar det praktiska
Dikade torvmarker släpper ut mycket växthusgaser. Du kan bidra till stor klimatnytta genom att sätta igen dikena och på så sätt återväta bördiga torvmarker. Genom ett återvätningsavtal kan du få ekonomisk ersättning. Skogsstyrelsen ordnar planering och det praktiska så att dikespluggningen blir utförd och står för kostnaden.
Välkommen att skicka in din intresseanmälan!
Foto: Anna Hermansson
Artskydd – ersättning i undantagsfall
I början av april kom en dom från Högsta domstolen som gav ett skogsbolag rätt till ersättning från staten i ett artskyddsärende.
Högsta domstolen skriver i sin dom att en markägare normalt inte har rätt till ersättning av staten för begränsningar i markanvändningen som följer direkt av artskyddsförordningen. Däremot kan en sådan rätt finnas under speciella omständigheter, när det inte är rimligt att markägaren ensam tvingas ta de ekonomiska konsekvenserna av begränsningen.
Foto: Åke Sjöström
Vad tyckte du om klimatveckan?
Missade du klimatveckan? Ingen fara – alla webbinarier som sändes under Klimatveckan går att se i efterhand. Så ta del av föreläsningarna som hölls av Skogsstyrelsens experter om bland annat hur man ska tänka på röjning och gallring i ett förändrat klimat.
Skogsstyrelsen.se – se alla föreläsningar som hölls under Klimatveckan i efterhand
Vi vill gärna veta vad du tyckte om Klimatveckan, dina synpunkter är värdefulla för oss. Välkommen att delta i utvärderingen som består av fyra korta frågor.
Foto: Camilla Zilo
Målbild – död ved
Död ved i olika former är livsmiljöer för många av skogens arter. I dagens brukade och skötta skogar finns betydligt mindre död ved jämfört med i naturskogar. Genom att bevara och nyskapa död ved vid skogsbruksåtgärder kan du göra stor nytta för den biologiska mångfalden. Det är vad målbilden för död ved handlar om.
Film – döda träd – levande skogar (skogskunskap.se)
Foto: Mostphotos.
Nytt utseende – samma bra kunskap
Skogskunskap.se har fått ett nytt utseende med ny logotyp, lite nya färger och nytt typsnitt. Innehåller är detsamma – här hittar du en mängd bra information om att äga och sköta skog. Där finns också flera filmer och digitala räkneverktyg.
Skogskunskap produceras och förvaltas av Skogforsk i samarbete med LRF, Skogsägarna och Skogsstyrelsen. Innehållet har tagits fram i samverkan mellan forskare och praktiker.
Information om hur vi hanterar personuppgifter
För att kunna skicka ut vårt nyhetsbrev till dig behöver vi spara och behandla personuppgifter, som din mejladress. Den rättsliga grunden för att behandla dina personuppgifter är att vi ska kunna utföra en uppgift av allmänt intresse genom att erbjuda information och råd via vårt nyhetsbrev.
Lövskogsprojektet Trees-for-me har ett webbinar den 14 april om ”Vad påverkar val av trädslag inom sydsvenskt familjeskogsbruk?”
I webbinariet presenteras vad vi vet om vad som påverkar sydsvenska familjeskogsbrukares val av trädslag och vilken ytterligare forskning som kan behövas.
Arbetspaketets projektledare Louise Eriksson och forskaren Vilis Brukas presenterar.
Datum och tid
14 april kl. 14.00-15.00
Artikeln som länkar till rapporten om jämställdhet inom skogssektorn betonar behovet av att öka jämställdheten inom branschen. Skogskvinnorna och andra svenska nätverk har fått en plats i Jämställdhetsrådet och vi deltar aktivt för att utveckla strategier och åtgärder som främjar jämställdhet inom skogssektorn.
Foto: Skogsstyrelsen
Ny rapport visar vägar till jämställdhet
I en ny rapport ger Skogsstyrelsen förslag på sjutton vägar till en mer jämställd skogssektor. Målet är långt ifrån nått, konstaterar de.
Rapporten är en del av ett regeringsuppdrag om åtgärder för ökad jämställdhet. För det är en bit kvar, syns i rapporten.
Skogsstyrelsens visar att det är vanligare att män äger, studerar och arbetar med skog jämfört med kvinnor. Det är fler män som sitter i de största skogsägande aktiebolagens styrelser och arbetar som chefer i skogsbruket.
En tydlig markör är skogsägandet. Totalt fanns omkring 307 000 skogsägare i Sverige under 2021 varav 61 procent män och 39 procent kvinnor. Fördelningen är relativt oförändrad sedan 1999.
Den skog som ägs av icke juridiska personer delas in i tre grupper: enbart kvinnor, män eller samägda mellan könen. Kvinnor äger minst skogsmark av dessa tre grupper. Skillnaden har varit bestående över tid. Däremot har samägandet minskat sedan 1999.
Rapporten visar också att sektorn fortsatt dras med oacceptabla beteenden. Bland annat att stereotypa maskulinitetsnormer och en patriarkal kultur finns i alla delar av sektorn.
TRE FOKUSOMRÅDEN
De 17 vägarna i titeln är olika förslag inom tre fokusområden – utbildning, arbetsliv och skogsägande. Nästan hälften av dem hör hemma i det förstnämnda och handlar mycket om mätning och uppföljning. Bland annat föreslås ett gemensamt jämställdhetsindex för alla skogliga lärosäten, som redovisar hur skolorna arbetar med och lyckas med sitt jämställdhetsarbete, och att Skogen i Skolans uppdrag förtydligas. Andra förslag rör lärarutbildning, fördjupad forskning och framtagande av indikatorer och nyckeltal.
Inom fokusområdet arbetsliv handlar förslagen mycket om att skapa goda kulturer och en inkluderande och tillåtande arbetsmiljö. Såväl utökat ledningsansvar som genusmedveten rekrytering omfattas.
Det tredje fokusområdet är enskilt skogsägande och här föreslås bland annat att medvetenheten om jämställdhetsfrågor hos skoglig personal höjs så att genusperspektiv finns med vid kundkontakter och rådgivning. Vidare föreslås inkluderande kurser och träffar, stöd till olika nätverk, riktade stöd och sökbara medel samt ökad kvinnlig representation i styrelser, styrgrupper, projekt och liknande.
JÄMSTÄLLDHETSRÅDET – ETT FRAMSTEG
Samtidigt lyfter Skogsstyrelsen vissa framsteg. Ett exempel är bildandet av Skogssektorns jämställdhetsråd.
Ledamöterna i jämställdhetsrådet utgörs av högsta ledningen och sakkunnig från 35 aktörer och organisationer, bland annat åtta stora bolag, de tre stora skogsägarföreningarna, lärosäten, arbetsgivarorganisationer och ideella organisationer.
Tanken är att rådet ska finna gemensamma vägar hur exempelvis kommunikation mål och uppföljning av målen ska se ut. Viktigt är också att utbyta erfarenheter och sprida goda exempel.
– Det finns god anledning att vara stolta över den breda uppslutningen och sektorns vilja att kraftsamla kring gemensamma problem- och målbilder. På rådsmötet i april kommer rådet ta beslut om konkreta målbilder inom områdena utbildning, arbetsliv och enskilt skogsägande, säger Karin Bengtsson, jämställdhetsstrateg på Skogsstyrelsen, i ett pressmeddelande.
TILLÄGG HAR GJORTS I TEXTEN 10/3
ANDERS DANIELSSON
KARIN LEPIKKO
Länk till artikeln: https://www.skogen.se/nyheter/ny-rapport-visar-vagar-till-jamstalldhet
Klimatvecka för skogen
Klimatet förändras och det påverkar våra skogar. Skogen blir mer utsatt för skador orsakade av väder, insekter och svampar. Den 27 – 31 mars erbjuder Skogsstyrelsen en mängd olika digitala seminarier på temat skog och klimat. Du får veta vad du kan göra för att rusta din skog för en oviss framtid. Vi kommer också att prata om på vilka sätt skogen kan bidra till att dämpa och motverka klimatförändringen.
Varje dag kan du lyssna till en eller flera föreläsningar av specialister på Skogsstyrelsen. Du har även möjlighet att ställa frågor direkt till våra experter.
Välkommen att lära mer om klimatet och skogen!
Foto: Camilla Zilo
Distansträffar om vägar och att beställa tjänster
Välkommen att delta i träffar på distans där specifika ämnen om skog och skogsskötsel tas upp. Träffarna är avgiftsfria och du behöver inte anmäla dig i förväg.
Beställa tjänster 14 och 17 mars
För många skogsägare betyder ett aktivt skogsbruk att de beställer skogliga tjänster. Få tips och råd så att du kan känna dig tryggare som beställare.
Vägar och skogsbruk 21 mars
En väg är en investering i skogsskötsel och behöver underhållas för att motsvara skogsbrukets krav. Lär dig mig er om hur skogsbilvägar byggs och deras betydelse för skogsbruket.
Distansträffar Smart skogsbruk
Foto: Camilla Zilo
Har du enstaka granar som blåst ner i vinter?
Om dessa granar får ligga kvar finns risken att de drar till sig granbarkborrar när vårvärmen kommer. I den här filmen får du tips om hur du kan barka eller fräsa bort barken på granarna för att förebygga angrepp i närliggande träd.
Se filmen Ta hand om dina vindfällen
Foto: Martina Tedenborg
Skogsägarens vilja viktig när skog ska skyddas
Frivillighet bör vara en grundläggande utgångspunkt när skog skyddas formellt. Det ska bli lättare för markägare att själva ta initiativ till att skydda höga naturvärden i sin skog. Det är huvudbudskapen i nya riktlinjer från Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket.
Skogsägarens vilja kommer väga tyngre när skog ska skyddas
Foto: R Magnusson
Ny webbutbildning – Skogsbruk och renskötsel
Äger du eller arbetar du med skog inom renskötselområdet? Nu finns en ny utbildning Kunskapsportalen som handlar om hur skogsskötseln påverkar renskötseln och vilka anpassningar du kan göra för att underlätta för och främja renskötseln vid skogliga åtgärder. Utbildningen består helt av självstudier och du går den helt i egen takt. Beräknad tid för genomförande är 30 minuter.
Kunskapsportalen – webbutbildning om Skogsbruk och renskötsel
Foto: André Nyström
Fler hänsynskrävande biotoper
Vi fortsätter med serien om målbilder för god miljöhänsyn, hänsynskrävande biotoper.
Biotoperna Naturskogsrester och Äldre hänglavsrik skog förekommer mest i norra Sverige. Som hörs på namnet är Äldre sandtallskog och Örtrika bestånd på kalkrik mark biotoper som är kopplade till speciella markförhållanden. Yngre brandfält är skog som nyligen brunnit, endera som anlagd naturvårdsbränning eller genom oavsiktlig skogsbrand.
Naturskogsrester
Äldre hanglavsrik skog
Äldre sandtallskog
Örtrika bestånd på kalkrik mark
Yngre brandfält
Film Barrnaturskog
Film Örtrika bestånd på kalkrik mark
Foto: Mostphotos
Nya tips och råd om aktiv naturvård
I projektet Ett mer variationsrikt skogsbruk som Skogsstyrelsen drivit under två år har man tagit fram en kunskapssammanställning om aktiv naturvård.
– I kunskapssammanställningen ”Skapa naturvärden genom aktiv naturvård” får du som markägare massor av praktiska råd och tips om hur du kan skapa naturvärden och livsmiljöer i samband med andra skogsbruksåtgärder, säger Helena Dehlin, Skogsstyrelsen som lett projektet
Emma Liljewall, Skogsstyrelsen, har arbetat fram materialet.
– Budskapet är att naturvård inte behöver vara svårt för att göra skillnad. Och att många små åtgärder sammantaget kan innebära en stor förändring av skogarna, säger Emma.
Foto: Jenny Leyman
Välkommen till en digital informationsträff, 21 mars, på temat:
Genus, jämställdhet och skogsägarskapet: forskning som utgångpunkt för gemensakapande
Välkomna till ett digitalt möte med Elias Andersson, forskare vid SLU och vicedekan med ansvar för jämställdhet och lika villkor vid skogsfakulteten. Elias har arbetet med frågor kring genus och jämställdhet inom skogssektorn i över tio år och släppte förre året rapporten Tio år med jämställdhet på agendan: Nationell uppföljning av skogligt utbildades villkor på arbetsmarknaden. Utöver genus och jämställdhet har han även ett generellt forskningsintresse för normer, traditioner och relationer inom skogsbruket och skogsägandet.
Program
Generell kunskap kring hur olika normer, föreställningar och förväntningar formar mäns och kvinnors olika försättningar, och hur detta hänger samman med strävan mot jämställdhet.
Forskning och kunskap kring skogsägarskapet i en svensk kontext.
Diskussion kring kunskap och strategier för att utveckla skogsbruket och vilken roll Skogssektorns jämställdhetsråd kan fylla
När:
Tisdag 21 mars kl 18:00. Mötet håller på ungefär 1 timme.
Anmälan:
Ingen anmälan behövs. Spara detta mejl och anslut till Google Meet genom att klicka på följande länk:
Videosamtalslänk: https://meet.google.com/egx-yeib-kct
Eller ring: (SE) +46 8 505 443 02 Pinkod: 662 230 626#