Skogskvinnorna Värmland

Unikt råd klubbade mål för jämställdhet inom skogssektorn | Skogsstyrelsen

Inbjudan till en vandring på Mårbacka med exkursion av arboretumet.

Lördagen den 27 maj 2023, kl. 8.30 bjuder Skogskvinnorna i Värmland in medlemmar till en skogsdag på Selma Lagerlöfs Mårbacka.

Mer information och programmet finns bifogad.

Varmt välkomna hälsar Skogskvinnorna i Värmland

Lövskogsprojektet Trees-for-me har ett webbinar den 14 april om ”Vad påverkar val av trädslag inom sydsvenskt familjeskogsbruk?”

I webbinariet presenteras vad vi vet om vad som påverkar sydsvenska familjeskogsbrukares val av trädslag och vilken ytterligare forskning som kan behövas.
Arbetspaketets projektledare Louise Eriksson och forskaren Vilis Brukas presenterar.

Datum och tid
14 april kl. 14.00-15.00

https://treesforme.se/sv/kalendarium/vad-paaverkar-val-av-traedslag-inom-sydsvenskt-familjeskogsbruk/

Artikeln som länkar till rapporten om jämställdhet inom skogssektorn betonar behovet av att öka jämställdheten inom branschen. Skogskvinnorna och andra svenska nätverk har fått en plats i Jämställdhetsrådet och vi deltar aktivt för att utveckla strategier och åtgärder som främjar jämställdhet inom skogssektorn.

Foto: Skogsstyrelsen

Ny rapport visar vägar till jämställdhet

I en ny rapport ger Skogsstyrelsen förslag på sjutton vägar till en mer jämställd skogssektor. Målet är långt ifrån nått, konstaterar de.

Rapporten är en del av ett regeringsuppdrag om åtgärder för ökad jämställdhet. För det är en bit kvar, syns i rapporten.

Skogsstyrelsens  visar att det är vanligare att män äger, studerar och arbetar med skog jämfört med kvinnor. Det är fler män som sitter i de största skogsägande aktiebolagens styrelser och arbetar som chefer i skogsbruket.

En tydlig markör är skogsägandet. Totalt fanns omkring 307 000 skogsägare i Sverige under 2021 varav 61 procent män och 39 procent kvinnor. Fördelningen är relativt oförändrad sedan 1999.

Den skog som ägs av icke juridiska personer delas in i tre grupper: enbart kvinnor, män eller samägda mellan könen. Kvinnor äger minst skogsmark av dessa tre grupper. Skillnaden har varit bestående över tid. Däremot har samägandet minskat sedan 1999.

Rapporten visar också att sektorn fortsatt dras med oacceptabla beteenden. Bland annat att stereotypa maskulinitetsnormer och en patriarkal kultur finns i alla delar av sektorn.

TRE FOKUSOMRÅDEN

De 17 vägarna i titeln är olika förslag inom tre fokusområden – utbildning, arbetsliv och skogsägande. Nästan hälften av dem hör hemma i det förstnämnda och handlar mycket om mätning och uppföljning. Bland annat föreslås ett gemensamt jämställdhetsindex för alla skogliga lärosäten, som redovisar hur skolorna arbetar med och lyckas med sitt jämställdhetsarbete, och att Skogen i Skolans uppdrag förtydligas. Andra förslag rör lärarutbildning, fördjupad forskning och framtagande av indikatorer och nyckeltal.

Inom fokusområdet arbetsliv handlar förslagen mycket om att skapa goda kulturer och en inkluderande och tillåtande arbetsmiljö. Såväl utökat ledningsansvar som genusmedveten rekrytering omfattas.

Det tredje fokusområdet är enskilt skogsägande och här föreslås bland annat att medvetenheten om jämställdhetsfrågor hos skoglig personal höjs så att genusperspektiv finns med vid kundkontakter och rådgivning. Vidare föreslås inkluderande kurser och träffar, stöd till olika nätverk, riktade stöd och sökbara medel samt ökad kvinnlig representation i styrelser, styrgrupper, projekt och liknande.

JÄMSTÄLLDHETSRÅDET – ETT FRAMSTEG

Samtidigt lyfter Skogsstyrelsen vissa framsteg. Ett exempel är bildandet av Skogssektorns jämställdhetsråd.

Ledamöterna i jämställdhetsrådet utgörs av högsta ledningen och sakkunnig från 35 aktörer och organisationer, bland annat åtta stora bolag, de tre stora skogsägarföreningarna, lärosäten, arbetsgivarorganisationer och ideella organisationer.

Tanken är att rådet ska finna gemensamma vägar hur exempelvis kommunikation mål och uppföljning av målen ska se ut.  Viktigt är också att utbyta erfarenheter och sprida goda exempel.

– Det finns god anledning att vara stolta över den breda uppslutningen och sektorns vilja att kraftsamla kring gemensamma problem- och målbilder. På rådsmötet i april kommer rådet ta beslut om konkreta målbilder inom områdena utbildning, arbetsliv och enskilt skogsägande, säger Karin Bengtsson, jämställdhetsstrateg på Skogsstyrelsen, i ett pressmeddelande.

TILLÄGG HAR GJORTS I TEXTEN 10/3

ANDERS DANIELSSON

KARIN LEPIKKO

Länk till artikeln: https://www.skogen.se/nyheter/ny-rapport-visar-vagar-till-jamstalldhet 

Klimatvecka för skogen

Klimatet förändras och det påverkar våra skogar. Skogen blir mer utsatt för skador orsakade av väder, insekter och svampar. Den 27 – 31 mars erbjuder Skogsstyrelsen en mängd olika digitala seminarier på temat skog och klimat. Du får veta vad du kan göra för att rusta din skog för en oviss framtid. Vi kommer också att prata om på vilka sätt skogen kan bidra till att dämpa och motverka klimatförändringen.

Varje dag kan du lyssna till en eller flera föreläsningar av specialister på Skogsstyrelsen. Du har även möjlighet att ställa frågor direkt till våra experter.

Välkommen att lära mer om klimatet och skogen!

Klimatvecka för skogen 2023

Foto: Camilla Zilo

Distansträffar om vägar och att beställa tjänster

Välkommen att delta i träffar på distans där specifika ämnen om skog och skogsskötsel tas upp. Träffarna är avgiftsfria och du behöver inte anmäla dig i förväg.

Beställa tjänster 14 och 17 mars
För många skogsägare betyder ett aktivt skogsbruk att de beställer skogliga tjänster. Få tips och råd så att du kan känna dig tryggare som beställare.

Vägar och skogsbruk 21 mars
En väg är en investering i skogsskötsel och behöver underhållas för att motsvara skogsbrukets krav. Lär dig mig er om hur skogsbilvägar byggs och deras betydelse för skogsbruket.

Distansträffar Smart skogsbruk

Foto: Camilla Zilo

Har du enstaka granar som blåst ner i vinter?

Om dessa granar får ligga kvar finns risken att de drar till sig granbarkborrar när vårvärmen kommer. I den här filmen får du tips om hur du kan barka eller fräsa bort barken på granarna för att förebygga angrepp i närliggande träd.

Se filmen Ta hand om dina vindfällen

Foto: Martina Tedenborg

Skogsägarens vilja viktig när skog ska skyddas

Frivillighet bör vara en grundläggande utgångspunkt när skog skyddas formellt. Det ska bli lättare för markägare att själva ta initiativ till att skydda höga naturvärden i sin skog. Det är huvudbudskapen i nya riktlinjer från Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket.

Skogsägarens vilja kommer väga tyngre när skog ska skyddas

Foto: R Magnusson

Ny webbutbildning – Skogsbruk och renskötsel

Äger du eller arbetar du med skog inom renskötselområdet? Nu finns en ny utbildning Kunskapsportalen som handlar om hur skogsskötseln påverkar renskötseln och vilka anpassningar du kan göra för att underlätta för och främja renskötseln vid skogliga åtgärder. Utbildningen består helt av självstudier och du går den helt i egen takt. Beräknad tid för genomförande är 30 minuter.

Kunskapsportalen – webbutbildning om Skogsbruk och renskötsel

Foto: André Nyström

Fler hänsynskrävande biotoper

Vi fortsätter med serien om målbilder för god miljöhänsyn, hänsynskrävande biotoper.

Biotoperna Naturskogsrester och Äldre hänglavsrik skog förekommer mest i norra Sverige. Som hörs på namnet är Äldre sandtallskog och Örtrika bestånd på kalkrik mark biotoper som är kopplade till speciella markförhållanden. Yngre brandfält är skog som nyligen brunnit, endera som anlagd naturvårdsbränning eller genom oavsiktlig skogsbrand.

Naturskogsrester
Äldre hanglavsrik skog
Äldre sandtallskog
Örtrika bestånd på kalkrik mark
Yngre brandfält

Film Barrnaturskog
Film Örtrika bestånd på kalkrik mark

Foto: Mostphotos

Nya tips och råd om aktiv naturvård

I projektet Ett mer variationsrikt skogsbruk som Skogsstyrelsen drivit under två år har man tagit fram en kunskapssammanställning om aktiv naturvård.
– I kunskapssammanställningen ”Skapa naturvärden genom aktiv naturvård” får du som markägare massor av praktiska råd och tips om hur du kan skapa naturvärden och livsmiljöer i samband med andra skogsbruksåtgärder, säger Helena Dehlin, Skogsstyrelsen som lett projektet
Emma Liljewall, Skogsstyrelsen, har arbetat fram materialet.
– Budskapet är att naturvård inte behöver vara svårt för att göra skillnad. Och att många små åtgärder sammantaget kan innebära en stor förändring av skogarna, säger Emma.

Film om aktiv naturvård

Faktablad om aktiv naturvård

Foto: Jenny Leyman

Välkommen till en digital informationsträff, 21 mars, på temat:

Genus, jämställdhet och skogsägarskapet: forskning som utgångpunkt för gemensakapande

Välkomna till ett digitalt möte med Elias Andersson, forskare vid SLU och vicedekan med ansvar för jämställdhet och lika villkor vid skogsfakulteten. Elias har arbetet med frågor kring genus och jämställdhet inom skogssektorn i över tio år och släppte förre året rapporten Tio år med jämställdhet på agendan: Nationell uppföljning av skogligt utbildades villkor på arbetsmarknaden. Utöver genus och jämställdhet har han även ett generellt forskningsintresse för normer, traditioner och relationer inom skogsbruket och skogsägandet.

Program

Generell kunskap kring hur olika normer, föreställningar och förväntningar formar mäns och kvinnors olika försättningar, och hur detta hänger samman med strävan mot jämställdhet.
Forskning och kunskap kring skogsägarskapet i en svensk kontext.
Diskussion kring kunskap och strategier för att utveckla skogsbruket och vilken roll Skogssektorns jämställdhetsråd kan fylla
När:
Tisdag 21 mars kl 18:00. Mötet håller på ungefär 1 timme.

Anmälan:
Ingen anmälan behövs. Spara detta mejl och anslut till Google Meet genom att klicka på följande länk:

Videosamtalslänk: https://meet.google.com/egx-yeib-kct
Eller ring: ‪(SE) +46 8 505 443 02 Pinkod: ‪662 230 626#

Kallelse till Skogskvinnornas Årsmöte 2023

Plats: Moelvens kontor i Skåre, Skårevägen 60

Datum och tid: lördag 18 mars klockan 10.00

Skogen är alltid aktuell. Nu diskuteras ofta om man ska fortsätta med trakthyggesbruk eller om hyggesfritt skogsbruk är ett bättre sätt.

Vi får information av skogskonsulent Nicola Karlsson, Skogsstyrelsen.

Sedvanliga årsmötesförhandlingar.

En dag som behöver reserveras redan nu – 27 maj, en dag på Mårbacka.

En skogsdag om hållbart skogsbruk.

Vi bjuder på enkel förtäring.

Tack för att du stöder Skogskvinnorna och varmt välkommen till våra aktiviteter.

Medlemsavgiften 250 kr betalas in på

Bg 5626 – 4146 eller Swish 123 570 8540

Lokalt stora skador på skog efter ostadigt väder

Tung snö och hårda vindar har den senaste tiden orsakat snöbrott och nedfallna träd i olika delar av landet. När vädret tillåter bör du som skogsägare gå ut och inventera eventuella skador på din skog. Se till att färska vindfällen och avbrutna granar upparbetas och tas ut ur skogen innan granbarkborrarna börjar svärma till våren.

Lokalt stora skador på skog

Snöbrott i tallskog, Värmland. Foto: Magnus Nordström, Skogsstyrelsen

Vad behöver du veta
om granbarkborren?

Hjälp oss i vårt arbete med att informera om granbarkborre genom att svara på några korta frågor om vilken kunskap du har i dag och vad du skulle vilja lära dig mer om. Frågeformuläret går snabbt att fylla i och du är helt anonym.

Frågeformulär – kunskap om granbarkborre

Ung, nykläckt 8-tandad granbarkborre. Foto: Mats Carlen

Mer löv bra för att möta klimatförändringarna

Vilka fördelar har en ökad lövinblandning ur klimatperspektiv? I en nyproducerad film från Skogsstyrelsen får du träffa skogsägare som ser fördelar med mer löv i landskapet.

Film – Mer löv i landskapet

Ökad variation är en viktig del av klimatanpassad skogsskötsel. I våra webbutbildningar får du lära dig mer om hur klimatförändringarna påverkar skogen och hur du som skogsägare kan anpassa skötseln av din skog.

Kunskapsportalen – webbutbildningar

Barn med föräldrar i skog. Foto: Camilla Zilo

Distansträffar om skog och skogsskötsel

Missade du höstens distansträffar? Nu kör vi igen, första träffen är den 9 februari och handlar om skogens olika värden och hur du kan lära känna din skog. Vi pratar också om att ha ett mål för sitt skogsägande och att det finns flera sätt att sköta skogen. Välkommen att delta, ingen föranmälan behövs.

Distansträffar Smart skogsbruk

Man och kvinna i skog. Foto: Camilla Zilo

Gör en viktig insats för klimatet

Vet du att dikade torvmarker ofta släpper ut mycket växthusgaser? Du kan göra en viktig insats för klimatet genom att låta Skogsstyrelsen plugga igen dikena, till exempel efter att du avverkat. När torvmarken blir våt igen, minskar utsläppen kraftigt. Du får viss ekonomisk ersättning om du tecknar återvätningsavtal.

Läs mer om återvätning av torvmark och hur du kan anmäla intresse

Är du osäker på om det finns torvmark på din fastighet? Den nya torvkartan kan vara till hjälp, du hittar den i vår karttjänst Skogens pärlor.

Skogens pärlor

Återvätning, ny plugg. Foto: Camilla Zilo

Sök pengar för miljövårdande åtgärder

Har du fina natur- eller kulturvärden i din skog? Genom stödet Nokås kan du få ekonomiskt stöd för olika åtgärder i din skog som höjer natur- och kulturmiljövärden eller främjar sociala värden.

Det finns möjlighet till kostnadsfri rådgivning i samband med stödet. Hör av dig till oss på Skogsstyrelsen så kan vi prata om vilka möjligheter som finns för din skog.

Stöd till natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen (Nokås)

Från och med i år går det inte längre att söka stödet Skogens miljövärden. Har du lämnat in en ansökan och vänta på svar – läs mer på Skogsstyrelsens webbplats.

Skogens miljövärden

En humla samlar livsviktig nektar på tidigblommande sälg. Foto: Ann-Christine Eliasson, MostPhotos

Biotoper i berg & branter

Vi fortsätter serien om målbilder för god miljöhänsyn med ännu en samling hänsynskrävande biotoper. Den här gången handlar det om biotoper som är kopplade till berg och branter.

Naturvärdena på dessa ställen kan bero på speciella växtbetingelser som till exempel på beskuggade lodytor eller i raviner.

Det kan också handla om att skogen i de här miljöerna fått speciella värden därför att den av tekniska eller ekonomiska skäl inte brukats tidigare. Att fortsätta undanta de här biotoperna från skogsbruk innebär i många fall ingen större kostnad.

Bergbranter och rasbranter
Blockmarker
Lodytor
Raviner och klyftor
Äldre hällmarkskog

Film – äldre hällmarkskog
Film – Lodytan
Film – Berg- och rasbrant

Bergbrant. Foto: Marianne Karlsson