Nyhetsbrev Skogsstyrelsen nr 5 2023

 

Höstfärgade omrbunkar. Foto: Mostphotos
Foto: Mostphotos

Fortsätt leta granbarkborrar

Du kan fortfarande rädda virkesvärde genom att upptäcka och avverka granar som blivit angripna av granbarkborren i sommar. I år kan det dock vara svårare än vanligt att upptäcka angreppen, eftersom allt regn gjort att många angripna granar fortfararande ser gröna och friska ut på håll.

Skogsstyrelsen.se – läs mer om granbarkborren

Foto: Camilla Zilo
Foto: Camilla Zilo

Mer än var tionde ungtall har betesskador

Skadorna av älgbete fortsätter att vara stora i de svenska skogarna. I Götaland har 13 procent av de unga tallarna skadats av älgens bete under det senaste året, i Svealand är motsvarande siffra tio procent enligt den senaste älgbetesinventeringen (Äbin). I både Götaland och Svealand har skadenivåerna minskat något de senaste åren men ligger fortfarande långt över målet på högst fem procents skador.

Skogsstyrelsen.se – läs mer om Äbin-resultaten

Betad tall

Ersättning i väntan på skydd av skog

2024 införs väntansavtal, som innebär att markägare får ersättning i väntan på att ett områdesskydd bildas på deras mark. Det nya väntansavtalet kan användas inför alla typer av formellt skydd av skog.

De nya riktlinjerna om väntansavtal börjar gälla 1 januari 2024. Avtalstiden för väntansavtal är två år. Ersättningen uppgår till en fast schablonersättning om 500 kronor per hektar produktiv skogsmark och år.

Markägare får ersättning i väntan på skydd av skog

Är du intresserad av att skydda din skog? Skicka in en intresseanmälan!

Skogsstyrelsen.se – Föreslå skydd av din skog

Man sitter lutad mot träd. Foto: Camilla Zilo
Foto: Camilla Zilo

Gå en webbutbildning

Skogsstyrelsen erbjuder webbutbildningar i flera olika ämnen, till exempel klimatanpassning, blandskog och hur du blir mer aktiv och trygg i ditt skogsägare. Vi har också en utbildning om möjligheterna med Skogsstyrelsens Mina sidor. Allt tillgängligt när du vill och i din egen takt.

Du hittar hela vårt utbud i Kunskapsportalen.

Koll på skogsvårdslagen

I detta nummer av nyhetsbrevet drar vi igång med en serie korta nedslag i skogsvårdslagen. Skogsvårdslagen anger ramarna och de grundläggande kraven för hur skogsbruk ska bedrivas.

Skogsvårdslagens andra kapitel innehåller bestämmelser för anläggning av skog på produktiv skogsmark. Ny skog ska du anlägga efter avverkning när markens virkesproducerande förmåga inte utnyttjas. Du måste använda beprövade metoder och trädslag som är lämpliga för platsen. Det kan du göra genom plantering, sådd eller naturlig föryngring. Åtgärderna ska göras senast under tredje året efter avverkningsåret. Om antalet plantor är för litet i föryngringen måste du hjälpplantera innan det är för sent.

Skogstyrelsen.se – skogsvårdslagen

Skogsvårdslagen

Filmer om eken

Det tar mer än ett sekel för en ekplanta att bli ett fullvuxet, avverkningsmoget träd. Under tiden ska eken skötas för att gynna tillväxt och kvalitet. Filmen Eken – 100 år av forskning och skötsel är en hyllning till de generationer av forskare och skogsskötare som har undersökt och vårdat ekskogen.

Yotube – Eken – 100 år av forskning och skötsel

Foto: Camilla Zilo
Foto: Camilla Zilo

Vill du ha lokala tips och nyheter?

Flera av våra distrikt gör olika lokala nyhetsbrev där du bland annat får information om skogsträffar och annat som händer i närområdet. Är du yrkesverksam inom skog? Vissa distrikt erbjuder även specifikt för yrkesverksamma.

Skogsstyrelsen.se – våra distrikt
Ekorre.

Reportage i Säffle Tidningen

Skogsdag för kvinnor

Det finns ett antal kvinnor i Värmland som äger skog och dessutom är medlemmar i intresseföreningen Skogskvinnorna i Värmland.

-Det finns dock plats för ännu  flera skogsintresserade kvinnor, säger Aina Spets, ordförande.  40% av Sveriges skogsägare är kvinnor.

Nyligen var det en skogsdag på Mårbacka med exkursion i ett arboretum. Per Sundqvist ledde en vandring förbi ett femtontal inhägnade trädarter. Per berättade med stor kunskap och stor inlevelse om trädslagens särart och möjligheter i ett klimat som förändras. Han talade även om skogsbruk samt plantering och hur man kan tänka nytt i skogen.  Många olika intressenter är inblandade och har bidragit till det miniarboretum som presenterades bl.a. Skogsstyrelsen.

En föreläsning hölls också i Stallet av Ida Jonsson som driver företaget Forestrion Ab. De bedriver verksamhet inom skogstjänster och skogsekonomi. Föredraget innehöll hållbart skogsbruk och skogens roll i klimatarbetet. Ett lönsamt skogsbruk behöver gå i linje med både miljö och produktionsmål. Gruppen fick även en guidad visning av Selma Lagerlöfs hem Mårbacka.

Dagen avslutades med välsmakande lunch.

Skogskvinnorna i Värmland är ett nätverk som verkar för kunskaps- och erfarenhetsutbyte och för att stärka kvinnorna i sitt skogsägande och öka inflytandet i skogsnäringen. Detta sker bl.a. genom konferenser, studiebesök och föreläsningar. Säffle representeras i styrelsen av Gerd Widing Häljebol.

Kjell Olsson

 


Per Sundqvist, till höger, berättade med stor inlevelse och kunskap om ett femtontal trädarter som planterats i ett Miniarboretum på Mårbacka.


Ett gäng Säffleskogskvinnor som var med på Mårbacka fr.v Gerd Widing, Margareta Nilsson, Siv Lennartsson-Börås, Stina Johansson samt Karin Johansson.

Nyhetsbrev Skogsstyrelsen nr 4 2023

Närbild på blommande solhattar. Foto: Mostphotos Foto: Mostphotos

Ha koll på brandrisken i din skog

Risken för skogsbrand är just nu extremt stor i nästan hela Sverige. Som skogsägare kan du minska risken för att det ska börja brinna genom att vara väl förberedd. Följ alltid brandriskvarningarna och anpassa din aktiviteter efter dessa. Ladda hem appen Brandrisk Ute för att ha koll.

Film – Lennart Svensson, nationell skogsskadesamordnare tipsar vad du behöver tänka på.

Skogsstyrelsen.se – läs mer om skogsbrand

Lennart Svensson - nationell skogsskadesamordnare. Foto: Camilla Zilo
Foto: Camilla Zilo

Hitta angreppen!

Borrmjöl och små ingångshål är två tidiga tecken på angrepp av granbarkborre som syns just nu. Skär du loss en bit av barken kan du också se hur granbarkborrens modergångar börjar växa fram. Om du avverkar och transporterar bort dessa granar inom några veckor hindrar du nästa generation granbarkborrar att flyga ut och angripa fler träd.

Skogsstyresen.se – Tecken på angrepp av granbarkborre

Kvinna som letar granbarkborreangrepp. Foto: Camilla ZiloFoto: Camilla Zilo

Fortsatt höga skador av älgbete

Skadorna av älgbete fortsätter att vara stora i de svenska skogarna. I Götaland har 13 procent av de unga tallarna skadats av älgens bete under det senaste året, i Svealand är motsvarande siffra tio procent enligt den senaste älgbetesinventeringen (Äbin). I både Götaland och Svealand har skadenivåerna minskat något de senaste åren men ligger fortfarande långt över målet på högst fem procents skador.

Äbin-resultaten från Norrland och hela landet presenteras den 15 augusti.

Skogsstyrelsen.se – läs mer om Äbin Götaland

Skogsstyrelsen.se – läs mer om Äbin Svealand

Älgko med kalv. Fotograf: Kenneth Johansson
Fotograf: Kenneth Johansson

Sommarkoll på skogen

Ofta är det sommarens semester som förväntas ge den där extra kollen på skogen – samma dagar som ska räcka till så mycket annat.
– Att vara skogsbrukare är något av det mest variationsrika man kan tänka sig. Skogsbruket dukar ett smörgåsbord av sysslor att välja mellan. Ett tips är välja utifrån kunskap och intresse, jobba säkert och leja för resten, tipsar Jan Torstensson, Skogsstyrelsen.

Läs mer i Skogseko 2-2023

Kvinna i skog. Foto: Camilla ZiloFoto: Camilla Zilo

Lär dig mer om törskate

Nu är det rätt tid för att ge sig ut i skogen och titta efter angrepp av törskate. Runt midsommar lyser svampens fruktkroppar i gult och orange och är lätta att hitta. Svampangrepp av törskate ställer framförallt till med stora skador på ungskogen i norra Sverige. Vid skogsåtgärder ska du röja bort angripna träd. Lämna inte törskateangripna tallar som fröträd eller utvecklingsträd!

Vill du lära dig mer om olika skadesvampar? Gå webbutbildningen om multiskadad ungskog.

Skogsstyrelsen.se – senaste nytt om törskate

Närbild på törskateangripna tallar. Foto: Joel Fjällsby
Foto: Joel Fjällsby

Ny webbutbildning om hyggesfritt

Att använda hyggesfritt skogsbruk i lämpliga delar av din skog är ett sätt att öka variationen som kan gynna många olika värden. Denna nya webbutbildning ger dig en översikt över de olika hyggesfria metoderna, vilka för- och nackdelar de har samt var de passar. Den vänder sig främst till skogsägare och ska ge kunskap och inspiration till dig som funderar på hyggesfritt skogsbruk.

Läs mer om webbutbildningen Hyggesfritt skogsbruk

Man och kvinna i skogen. Foto: Camilla ZiloFoto: Camilla Zilo

Sök stöd för miljövårdsåtgärder

Vill du utveckla natur- och kulturmiljöerna i din skog? Då kan du söka Nokås-stöd som ersätter en stor del av dina kostnader. Du kan få stöd för åtgärder som leder till ökad biologisk mångfald i skogen, för åtgärder som förbättrar tillståndet för våtmarker och vattendrag i skog och för åtgärder för kulturmiljövård och sociala värden i skogen.

I delar av landet är det stort intresse för Nokås, så räkna med en viss väntetid för att få rådgivning och handläggning. Tack för ditt tålamod!

Läs mer om Nokås i Skogseko

Skogsstyrelsen.se – stöd till natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen

Foto: Jenny Leyman
Foto: Jenny Leyman

Avverkningsanmälan via Mina sidor

Du vet väl om att det enklaste sättet att göra en avverkningsanmälan är via Skogsstyrelsens Mina sidor? Logga in så hittar du den och en rad andra tjänster som underlättar för dig som skogsägare.

Mina sidor

Gruppbild på en bärbar dator, en läsplatta och en mobiltelefon - samtliga med Mina Sidor på skärmen.
Foto: Skogsstyrelsen

Vill du vara testperson?

Vi arbetar kontinuerligt med att ta fram nya tjänster och funktioner i Skogsstyrelsens Mina sidor och vill gärna veta vad våra användare tycker. Därför söker vi personer som vill testa det som är nytt i Mina sidor. Vill du hjälpa till att göra Mina sidor så bra som möjligt?

Skicka ett mejl med ditt namn och dina kontaktuppgifter till minasidor@skogsstyrelsen.se.

Kvinna i mössa och fleecejacka tittar på sin mobiltelefon i skogen. Foto: Bulldozer Foto: Bulldozer

Premiär för nya Filmskogen!

Behöver du en paus från solen? Plocka fram popcorn och en skön stol! I Filmskogen hittar du våra filmer. Lär dig mer om olika skogsskador, klimatförändringar, få råd om skogsskötsel och inte minst – njut av alla fina skogsmiljöer.

Filmskogen

Draperibild. Foto: BulldozerFoto: Bulldozer

Nyhetsbrev Skogsstyrelsen nr 3 2023


Foto: Kenneth Johansson

Nyhetsbrev Skogsstyrelsen nr 3 2023

Snart svärmar granbarkborren

Med stigande temperaturer närmar vi oss nu årets granbarkborresvärmning. Förbered dig genom att se över var det kan finnas risk för angrepp och ta rätt på eventuella granar som blåst ner eller skadats på annat sätt under vintern. På Skogsstyrelsens webbplats kan du följa årets svärmningsövervakning för att se när risken för nya angrepp är som störst där du har din skog.

Gör dig redo för årets granbarkborresvärmning

I Mina sidor har du tillgång till riskindexkartan, som visar var olika riskfaktorer sammanfaller och indikerar var det är viktigt för dig som skogsägare att leta efter nya angrepp. Riskfaktorer för granbarkborreangrepp är bland annat stora virkesvolymer, torr mark, hyggeskanter eller tidigare angrepp.

Mina sidor – Skogsstyrelsen.se

Man i skog. Foto: Camilla Zilo
Foto: Camilla Zilo

Har du koll på rotrötan?

Visste du att omkring 15 procent av alla svenska granar i slutavverkningsmogen ålder är angripna av rottickan och att svampen årligen orsakar ekonomiska förluster i miljardklassen. Ska du avverka skog i sommar så tänk på att du vid avverkningen kan behandla stubbarna med pergamentssvamp för att motverka spridningen av rotröta. Läs mer om rotröta och dess bekämpning i Skogsskötselserien och på Skogskunskap.

Skogsskötselsserien – skador på skog (PDF)

Om rotröta – skogskunskap.se

Rotröta. Foto: Camilla Zilo
Foto: Camilla Zilo

Så funkar älgbetsinventeringen

Har du undrat hur det går till att bedöma vilka skador klövvilt orsakar på skog? Nu finns en film som berättar allt du behöver veta om älgbetesinventeringen (Äbin). Filmen beskriver både varför inventeringarna behöver göras och hur de genomförs rent praktiskt. Du får också möta en skogsägare som berättar varför fakta om viltskador är så viktiga för att kunna fatta rätt beslut.

Film – älgbetesinventeringen

Äbin och foderprognos – Skogsstyrelsen.se

Klipp från filmen om älgbetesinventeringen.
Klipp från filmen om älgbetesinventeringen.

Återvät din utdikade torvmark – vi ordnar det praktiska

Dikade torvmarker släpper ut mycket växthusgaser. Du kan bidra till stor klimatnytta genom att sätta igen dikena och på så sätt återväta bördiga torvmarker. Genom ett återvätningsavtal kan du få ekonomisk ersättning. Skogsstyrelsen ordnar planering och det praktiska så att dikespluggningen blir utförd och står för kostnaden.

Välkommen att skicka in din intresseanmälan!

Återvätning. Foto: Anna Hermansson
Foto: Anna Hermansson

Artskydd – ersättning i undantagsfall

I början av april kom en dom från Högsta domstolen som gav ett skogsbolag rätt till ersättning från staten i ett artskyddsärende.

Högsta domstolen skriver i sin dom att en markägare normalt inte har rätt till ersättning av staten för begränsningar i markanvändningen som följer direkt av artskyddsförordningen. Däremot kan en sådan rätt finnas under speciella omständigheter, när det inte är rimligt att markägaren ensam tvingas ta de ekonomiska konsekvenserna av begränsningen.

Läs mer om artskyddsdomen

Tjäderhöna. Foto: Åke Sjöström
Foto: Åke Sjöström

Vad tyckte du om klimatveckan?

Missade du klimatveckan? Ingen fara – alla webbinarier som sändes under Klimatveckan går att se i efterhand. Så ta del av föreläsningarna som hölls av Skogsstyrelsens experter om bland annat hur man ska tänka på röjning och gallring i ett förändrat klimat.

Skogsstyrelsen.se – se alla föreläsningar som hölls under Klimatveckan i efterhand

Vi vill gärna veta vad du tyckte om Klimatveckan, dina synpunkter är värdefulla för oss. Välkommen att delta i utvärderingen som består av fyra korta frågor.

Enkät – Klimatveckan 2023

Glad familj i skog. Foto: Camilla Zilo
Foto: Camilla Zilo

Målbild – död ved

Död ved i olika former är livsmiljöer för många av skogens arter. I dagens brukade och skötta skogar finns betydligt mindre död ved jämfört med i naturskogar. Genom att bevara och nyskapa död ved vid skogsbruksåtgärder kan du göra stor nytta för den biologiska mångfalden. Det är vad målbilden för död ved handlar om.

Målbild död ved (PDF)

Film – döda träd – levande skogar (skogskunskap.se)

Närbild på skog, mossa och fallna löv.Foto: Mostphotos.
Foto: Mostphotos.

Nytt utseende – samma bra kunskap

Skogskunskap.se har fått ett nytt utseende med ny logotyp, lite nya färger och nytt typsnitt. Innehåller är detsamma – här hittar du en mängd bra information om att äga och sköta skog. Där finns också flera filmer och digitala räkneverktyg.

Skogskunskap produceras och förvaltas av Skogforsk i samarbete med LRF, Skogsägarna och Skogsstyrelsen. Innehållet har tagits fram i samverkan mellan forskare och praktiker.

Skogskunskap.se

Skogskunskaps nya logotype

Information om hur vi hanterar personuppgifter
För att kunna skicka ut vårt nyhetsbrev till dig behöver vi spara och behandla personuppgifter, som din mejladress. Den rättsliga grunden för att behandla dina personuppgifter är att vi ska kunna utföra en uppgift av allmänt intresse genom att erbjuda information och råd via vårt nyhetsbrev.

Inbjudan till skogsdag på Mårbacka den 27 maj 2023

Inbjudan till en vandring på Mårbacka med exkursion av arboretumet.

Lördagen den 27 maj 2023, kl. 8.30 bjuder Skogskvinnorna i Värmland in medlemmar till en skogsdag på Selma Lagerlöfs Mårbacka.

Mer information och programmet finns bifogad.

Varmt välkomna hälsar Skogskvinnorna i Värmland

Webbinar från Trees-for-me den 14 april 2023

Lövskogsprojektet Trees-for-me har ett webbinar den 14 april om ”Vad påverkar val av trädslag inom sydsvenskt familjeskogsbruk?”

I webbinariet presenteras vad vi vet om vad som påverkar sydsvenska familjeskogsbrukares val av trädslag och vilken ytterligare forskning som kan behövas.
Arbetspaketets projektledare Louise Eriksson och forskaren Vilis Brukas presenterar.

Datum och tid
14 april kl. 14.00-15.00

https://treesforme.se/sv/kalendarium/vad-paaverkar-val-av-traedslag-inom-sydsvenskt-familjeskogsbruk/